Sträv kommer ur det gamla tyska ordet stref, synonymt med styv, spänd, stram, ståndaktig.
Idag används ordet främst för att beskriva en yta som är skrovlig, ojämn eller knottrig, alltså i motsats till slät. Men sträv kan också användas om smakförnimmelser och används inte minst av vinkännaren. Ordet har även använts om osköna ljud och röster.
Kärv och sträng
Sträv används i bildlig mening om en person som inte lindar in sina åsikter eller anstränger sig för att vara till lags. Han eller hon är kärv, bister, sträng eller hård.
Om vi kallar någon strävsam blir omdömet plötsligt mycket mer positivt. Vi ser framför oss en person som arbetar på utan att beklaga sig, något som av kulturella skäl står högt i kurs. Men kanske också för att vi vet att strävsamhet var nödvändigt för att bygga landet i ett strävt klimat.
På Svartliens väderstation tar pistvakten och väderkännaren Sven-Erik Marklund (spelad av Lennart Jähkel) upp snö från drivan, gnider den i handflatan och säger: ”Det är nåt strävt i efterklangen”.
Då vet alla att det blir extra kallt.