Att sälla sig till betyder att förena sig med eller ansluta sig till någon eller något. Exempelvis: Jag sällar mig till dem som föredrar fysiska böcker framför ljudböcker. Uttrycket har tidigare använts också i betydelsen att slå sig ihop med eller följa någon.
Sälla är ett gammalt ord, en avledning av ordet sal som var det förnämsta rummet i en fornnordisk gård. Varianter av sälla hittar vi därför i sammanhang som har med olika typer av gemenskap att göra, till exempel sällskap. På tyska heter samhälle gesellschaft.
Gesäll var från början en kamrat eller följeslagare. Mer bokstavligt den som bor i samma rum eller hus. Det var först under skråtiden som gesäll blev en hantverkslärling.
I dag är det vanligt att skribenter missuppfattar uttrycket att sälla sig till och i stället skriver att sålla sig till. Men det har alltså ingenting med utsållning att göra.
En tidig litterär gestalt som jag tyckte mycket om var Rasmus Nalle. Jag var (och är) ganska ensam om den faiblessen. Men skit samma. Denne Nalle hade en kompis som var säl och hette Sälle. Han var sjöman, rökte pipa och skröt alltid om sina bedrifter i Biscayabukten.
Att säll/e/a har släktskap med Gesellschaft var nytt och spännande – nästan i klass med Sälle.
Kul att bli påmind om figurerna i Rasmus Nalle! Det var inte i går man umgicks med dem 🙂