Bråk om språk: ska det vara de och dem eller dom?

Redan i titeln tar författarna till bokenViktig svenska ställning i en av vår tids stora tvistefrågor när det kommer till språk. Underrubriken lyder nämligen: Alla dom där språkfrågorna. Författarna, Lena Lind Palicki och Anders Svensson, tillhör alltså den grupp språkvetare som argumenterar för en språkreform där dom ersätter de och dem, även i skrift.

Det tyngsta argumentet för en dom-reform är principen att språket ska vara lätt att lära, lätt att använda och lätt att förstå. Många språkbrukare har svårt att avgöra om det ska vara de eller dem, inte minst för att vi i dag uttalar orden likadant. För den som saknar inblick i grammatiken blir valet mellan de och dem ibland en chansning. Bättre då att låta skriftspråket rätta sig efter talspråket och använda dom över hela linjen.

Motståndarna till en reform menar att den skulle vara ett alltför stort ingrepp i hur texten uppfattas av ögat. Vi skulle också få svårare att läsa gamla texter och försvaga banden till de andra nordiska språken.

En förlorad kamp?

Språktidningen lät förra året genomföra en undersökning som visar att 39 procent av svenskarna vill fortsätta med de och dem, medan 26 procent vill gå över till dom. 31 procent är varken positiva eller negativa till en dom-reform.

Trots motståndet menar Lena Lind Palicki och Anders Svensson att kampen redan är förlorad. Historien lär oss att grammatiska skillnader som inte längre används i talet kommer att försvinna även i skrift.

Själv är jag kluven. Jag köper att språk är i ständig förändring och en dom-reform skulle dessutom kunna ses som en demokratisering av språket. Samtidigt tillhör jag dem som tycker att användningen av dom stör läsningen eftersom ordet i mitt huvud uttalas som i domstol.

Snårig terräng

Viktig svenska är från början till slut en underhållande och lärorik resa genom den ibland ganska snåriga språkliga terrängen. Författarna guidar oss bland de språkfrågor vi älskar att diskutera, som skillnaden mellan ensam och själv, och språkbruken vi blir irriterade på, som när skribenter blandar ihop var och vart.

Inte minst ger Lena Lind Palicki och Anders Svensson flera tankeställare för den språkpolis som bor i många av oss. Den som tycker att språket sjangserar och att dagens ungdom inte får lära sig korrekt svenska. Själv har jag till exempel lastat ungdomen för användningen av formerna våran, vårat, eran och erat. I Viktig svenska får jag veta att formerna har funnits i språket åtminstone sedan 1400-talet och alltså knappast är ett påfund av folk födda på 2000-talet.

Vi skriver mer

Det är också så att digitaliseringen har fått oss att skriva mer, inte mindre, vilket många kanske tror. Dokumentation i skrift är en stor del av vardagen för alla yrkesarbetare och samtal som tidigare var muntliga för vi i dag skriftligen i mejl, sms, chattar och sociala medier. Fler människors språk sätts på pränt och då blir det också naturligt att den språkliga variationen blir större.

Lena Lind Palicki är tillträdande chef för Språkrådet. Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.

Läs mer

Släpp svordomarna fria!
20 ord som är svåra att stava