<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>
	Kommentarer på: Bråk om språk: ska det vara de och dem eller dom?	</title>
	<atom:link href="https://jennytedjeza.se/de-och-dem-eller-dom/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://jennytedjeza.se/de-och-dem-eller-dom/</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Thu, 21 Sep 2023 06:10:05 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.4</generator>
	<item>
		<title>
		Av: Leif Strandberg		</title>
		<link>https://jennytedjeza.se/de-och-dem-eller-dom/#comment-705</link>

		<dc:creator><![CDATA[Leif Strandberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Aug 2023 07:57:39 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://jennytedjeza.se/?p=5304#comment-705</guid>

					<description><![CDATA[Rocky och Igge sitter vid köksbordet, dricker öl och filosoferar:

Rocky: 

Jag lärde mig aldrig de dem dom under min livstid. Hur de dem dom orden ska användas korrekt.

Jag har kollat olika språkpolisforum, men jag kan ju ingen grammatik så jag blir inte klokare av deras förklaringar: ”Det hela är mycket enkelt. När det är suspekt predikat ska det vara ’de’, och när det är passiv surikat ska det vara ’dem’. Med undantag för helgfria torsdagar.”

Forget it.

Varför böj överhuvud tag? Nej nödvänd bara pek. Gruff hungrig. Gruff mat.

Igge:

Böja ord bar för att inte låta som gruff fått stroke.

(Sid 99)

Martin Kellerman, ”Rocky stämplar ut”, Kartago förlag 2018]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Rocky och Igge sitter vid köksbordet, dricker öl och filosoferar:</p>
<p>Rocky: </p>
<p>Jag lärde mig aldrig de dem dom under min livstid. Hur de dem dom orden ska användas korrekt.</p>
<p>Jag har kollat olika språkpolisforum, men jag kan ju ingen grammatik så jag blir inte klokare av deras förklaringar: ”Det hela är mycket enkelt. När det är suspekt predikat ska det vara ’de’, och när det är passiv surikat ska det vara ’dem’. Med undantag för helgfria torsdagar.”</p>
<p>Forget it.</p>
<p>Varför böj överhuvud tag? Nej nödvänd bara pek. Gruff hungrig. Gruff mat.</p>
<p>Igge:</p>
<p>Böja ord bar för att inte låta som gruff fått stroke.</p>
<p>(Sid 99)</p>
<p>Martin Kellerman, ”Rocky stämplar ut”, Kartago förlag 2018</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
		<item>
		<title>
		Av: Leif Strandberg		</title>
		<link>https://jennytedjeza.se/de-och-dem-eller-dom/#comment-704</link>

		<dc:creator><![CDATA[Leif Strandberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Jul 2023 08:37:10 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">https://jennytedjeza.se/?p=5304#comment-704</guid>

					<description><![CDATA[Grammatik var inte min tekopp varken (eller ska det vara ”vare sig?) i folkskolan eller realskolan eller gymnasiet. 

Men för att närma mig (kanske förstå) språkets roll vid tänkandet, började ord och grammatik bli intressant. Det är som ett pussel. 

Vygotskij använde metaforer kring longitud och latitud för att visa på ordets djup, höjd och bredd. Vid varje koordinat kan man (eller heter det ”en”) gå vidare och undersöka ett ords närmaste grannar. Då blev grammatik en helt ny vetenskap, besläktad med paleoantropologi (dom som letar benbitar i Afrika) och arkeologi. Nu blev det spännande. Och den typ av språkböcker du rekommenderar på din blogg blir mina vägvisare in i dessa koordinater – kulturens rötter.

Men jag har fortfarande svårt att skilja på ”hans” och ”sin” och &quot;varsch&quot; och &quot;var&quot; och &quot;vart&quot;. Jag tröstar mig med att Benny Andersson inte kan läsa noter. Det går det också.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Grammatik var inte min tekopp varken (eller ska det vara ”vare sig?) i folkskolan eller realskolan eller gymnasiet. </p>
<p>Men för att närma mig (kanske förstå) språkets roll vid tänkandet, började ord och grammatik bli intressant. Det är som ett pussel. </p>
<p>Vygotskij använde metaforer kring longitud och latitud för att visa på ordets djup, höjd och bredd. Vid varje koordinat kan man (eller heter det ”en”) gå vidare och undersöka ett ords närmaste grannar. Då blev grammatik en helt ny vetenskap, besläktad med paleoantropologi (dom som letar benbitar i Afrika) och arkeologi. Nu blev det spännande. Och den typ av språkböcker du rekommenderar på din blogg blir mina vägvisare in i dessa koordinater – kulturens rötter.</p>
<p>Men jag har fortfarande svårt att skilja på ”hans” och ”sin” och &#8221;varsch&#8221; och &#8221;var&#8221; och &#8221;vart&#8221;. Jag tröstar mig med att Benny Andersson inte kan läsa noter. Det går det också.</p>
]]></content:encoded>
		
			</item>
	</channel>
</rss>
