Hotellägaren Lasse Diding har många etiketter i offentligheten; socialist, entreprenör, provokatör, men han har också skrivit dagbok i 15 år. Varför skriver han varje dag? Och har han några tips till dig som vill påbörja en dagbok?
Lasse Diding började skriva dagbok för 15 år sedan när han befann sig på behandlingshem. Där användes dagboken som ett verktyg för att lära sig att ta en dag i taget.
– För mig blev det viktigt att fortsätta skriva när jag kom hem. Jag utvärderar en dag i taget. Vad ledde framåt och vad ledde bakåt? Det gäller att vara påpasslig och medveten om vad man gör.
Han gör sina dagboksanteckningar på morgonen dagen efter, oftast i samband med ett kafébesök. Han skriver på lösa A4-blad som han sedan sätter in i pärmar. Idag är han uppe i 16.250 sidor.
Läs din egen dagbok
Lasse Diding rekommenderar att man regelbundet läser igenom sina egna dagböcker. Han gjorde det själv första gången efter ett halvår och blev förvånad över hur tydliga minnena blir av dagboken.
– Jag kunde se varje dag framför mig, känna lukter och smaker. Allt blir närvarande igen. Jag hade trott att det skulle vara som att läsa om någon annans liv, men så var det inte. Utan dagbok skulle jag inte ens komma ihåg allt som hände i förrgår.
Ändå är Lasse Didings dagboksskrivande inte i första hand dokumentation utan ett livsverktyg.
– Att skriva är läkande och det är den terapeutiska funktionen som är viktig för mig. Jag försöker bli klokare i livet.
Han skriver inte med någon baktanke om publicering.
– Då skulle det bli något helt annat. De dagböcker som skrivs för att publiceras kan vara nog så intressanta men de är också till viss del lögnaktiga.
Under arbetet med den nyligen utgivna boken Lasse & Lenin fick författaren Per Nygren under tre år tillgång till allt i Lasse Didings liv, till och med inloggningsuppgifterna till hans dator. Men gränsen gick vid dagboken.
– Om jag hade släppt in någon där hade jag inte vågat skriva lika ärligt.
Skapa en vana
Hans bästa råd till den som vill börja skriva dagbok är att vara lite sträng mot sig själv.
– Det tar ungefär en månad att få in en vana. Skriv varje dag vid ungefär samma tid, oavsett hur du mår och oavsett om du känner för det. Du skulle ju aldrig säga att du skulle vilja borsta tänderna varje dag men att det aldrig blir av.
Han rekommenderar också två böcker till den som är intresserad av dagboksskrivande: Ordet är ditt av Patricia Tudor-Sandahl och Om bildning: tio dagböckers vittnesbörd av Carl-Göran Ekerwald.
Lasse Diding är en person som gör avtryck, inte minst i hemstaden Varberg där han byggt upp två framgångsrika hotell, Gästis och Havanna. Här delar han också årligen ut Leninpriset, nu senast till författaren Nina Björk.
Trots alla etiketter som sätts på honom; stenrik socialist, entreprenör, provokatör, är det genuina intresset för litteratur och konst en stor drivkraft.
– Min grundidentitet är nog att vara författare, trots att jag fortfarande vid snart 70 års ålder inte har skrivit något. Man blir det man gör och jag byggde hotell istället.
Målet nu är att skapa en stiftelse för författare och konstnärer så att de kan komma och bo lyxigt och gratis i Varberg.
– Vinsten för mig är att jag får prata med dem och bli lite starstruck. Jag vill bli en klassisk borgerlig mecenat.
Lasse Diding är också aktuell i filmen I väntan på Jan Myrdals död som läggs ut på SVT Play den 30 oktober.