I över 100 år har dikten Nyårsklockan varit förknippad med det svenska nyårsfirandet. Men vem har skrivit den, och hur började det?
När jag växte upp firade vi ofta nyår tillsammans med mammas syskon och deras familjer. Jag minns det som glada tillställningar där vi kusiner kunde härja ganska fritt medan de vuxna satt länge vid middagen.
Strax innan tolvslaget stod vi på altanen medan männen i släkten riggade för fyrverkerier och vi fick Pommac i champagneglas. I sista stund var det alltid någon moster som sprang in i köket för att hämta radion. Jarl Kulle måste vara med i bakgrunden, men jag vet inte om någon faktiskt lyssnade klart på Nyårsklockan medan fyrverkerierna brann av mot natthimlen och alla kramade alla. Gott nytt år!
Här är diktens andra och tredje strof för er som heller aldrig hunnit längre än till den första:
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.
Förhoppningar
Nyårsklockan är både gammaldags och stel i sin form, men är samtidigt ett soundtrack till de förhoppningar om ett bättre liv, en bättre värld, som många bär på under nyårsnatten. Sanning till den som famlar i mörkret. Tröst för den som bär på sorg. Lindring till den som lider.
Det där med hatet mellan rik och fattig kan man ju diskutera. Försoning är kanske inte alltid möjlig eller något att sträva efter. Men på ett mellanmänskligt plan, att se hur mycket som förenar oss, och att försonas med det som skiljer oss åt, den önskan tänker jag är tidlös och vacker.
Nyårsklockan är en översättning av dikten Ring Out, Wild Bells som den brittiske författaren Alfred Tennyson skrev 1850. 1889 publicerades den fritt översatt till svenska av Edvard Fredin som också skrev den svenska texten till Marseljäsen.
Nyårsklockan på Skansen
Sedan mitten av 1890-talet har Nyårsklockan reciterats vid tolvslaget under nyårsfirandet på Skansen i Stockholm. Först av skådespelaren Anders de Wahl, som också läste den i radio från 1928. När Anders de Wahl dog 1956 upphörde traditionen till 1977 då SVT började tv-sända Tolvslaget på Skansen.
Andra som har läst Nyårsklockan flera gånger är Jarl Kulle, Jan Malmsjö och Margaretha Krook. Sedan 2014 får vi en ny uppläsare varje år. I år är det skådespelaren Reine Brynolfssons tur.
Jag har funderat en del på en av de sista stroferna i Nyårsklockan. Hur fint det är att Edvard Fredin önskar oss skaparglöd. Det mänskliga behovet av att uttrycka sig och skapa något beständigt som så ofta glöms bort när våra livsvillkor diskuteras. Men vad menar han med att diktens gatularm ska tystna?
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.
Apropå högtider. Läs gärna inläggen om luciasången och julens ord.