Nyårslöftet fungerar bäst om det bygger på ett medvetet val. Det handlar om att se skillnaden mellan en önskning och en vilja.
Med bara några dagar kvar av 2021 är det tid att både summera och blicka framåt. Vad har jag upplevt och lärt mig? Vad önskar jag mig av året som kommer?
Nyår har alltid varit min favorithögtid. Dels för att den inte är lika kravfylld som julen, och dels för att den markerar början på något nytt. När klockan slår tolv är det som att få en ny chans. Jag förknippar kvällen med glädje och hopp, kryddat med en nypa vemod. Åren går ju så fort. Ungarna är stora och läsglasögonen starkare.
Jag vet att verkligheten bryr sig väldigt lite om människans konstruerade kalendrar och att det nya året på många sätt är en illusion. I naturen är tiden mer cirkulär än linjär. Men det är en illusion jag tycker om att vara i. Att få börja på en ny kalender med oskrivna blad. Det är som att göra en ängel i orörd snö, eller bryta vattenytan med dagens första dopp.
Kraften i det orörda
Den starka traditionen med nyårslöften avslöjar att jag inte är ensam om att försöka fånga magin när ett år övergår i ett annat. Vi är många som vid tolvslaget varit fast beslutna att sluta röka, börja motionera eller bli bättre människor i största allmänhet. I hopp om att kraften i det nya och orörda ska ge oss det vi önskar.
Med åren har jag lärt mig att nyårslöftet bara fungerar när man verkligen vill. Alltså när man är villig att betala vad det kostar. Många önskar sig till exempel bättre kondition. Priset för bättre kondition är kanske att några gånger i veckan lämna värmen och bekvämligheten i soffan för att gå ut och jogga eller vara med på ett gympapass.
Ett lästips i sammanhanget är Mark Mansons bok Den ädla konsten of not giving a fuck som handlar mycket om vikten av att göra medvetna val. Att bestämma sig för vad som är tillräckligt viktigt att bry sig om.
Att inse detta med priset för våra önskningar är viktigt för att inte drunkna i prestationskrav och dåligt samvete. Vi måste välja, och livet blir enklare om valen är medvetna. Jag kan önska mig mer muskler, ett snyggare hem och att jag var bättre på att laga mat. Men priset för dessa önskningar är många tråkiga timmar på gym och lika många timmars engagemang i olika inrednings- och matlagningsforum. Jag vet att jag inte vill betala priset, jag är helt enkelt inte tillräckligt intresserad, och därför blir det inga nyårslöften av dessa önskningar. Jag väljer att prioritera annat.
Medvetna val
Det medvetna valet är viktigare än någonsin idag när sociala medier domineras av människor som är extremt engagerade och duktiga i sin speciella nisch. Vi följer konton om träning, heminredning och fotografering och känner oss misslyckade för att vi inte får till det lika bra. Det vi glömmer är att dessa människor är skickliga just för att de väljer bort annat i sina liv.
Detta med medvetna val är också nyckeln för dig som funderar på ett nyårslöfte om att skriva mer. Kanske är 2022 året då du skriver ett första utkast till en roman, eller startar en blogg. Eller varför inte ett nyråslöfte om att skriva dagbok? Det viktiga är att prioritera skrivandet. Att inse att du måste betala priset och välja bort någonting annat. Då kan nyårslöftet om ett skrivande liv bli något mer än bara en önskning.
I den här artikeln hittar du tips för att skapa utrymme för skrivandet i vardagen.
Tack för fin och viktig text om att vilja och välja..
Så här skrev jag själv för många år sedan när jag medverkade i radions Tankar för dagen.
”Vilja är inte en individuell läggning eller ett personligt karaktärsdrag som bara finns där, inuti och oåtkomligt.
Nej, vilja (och inte vilja) har med relationer och interaktioner att göra. Vilja finns inte inuti en individ. Vilja och inte vilja finns mellan individer.
Det krävs två för att vilja
Jag får tag i min vilja i ditt ansikte, i din blick, i din förväntan och i din förhoppning.
Och du får tag i din vilja i mitt ansikte, i min blick och i min förväntan.
Jag får kraft och lust att göra något i samspelet med någon som vill mig något, som frågar mig något, som ber mig om något, som förväntar sig något. I samspelet med någon som visar och berättar något får jag kraft och lust
Det krävs två för att vilja.”
Vackert och sant! Kanske söker vi ofta förgäves inuti oss själva, både efter svar och drivkrafter.
Till alla andra läsare: Jag rekommenderar varmt Leif Strandbergs tankar för dagen. Lyssna på dem här: https://sverigesradio.se/sok?query=Leif%20strandberg
”Det som icke är – kan bli”, mästrar Carlsson i Hemsöborna när han argumenterar för att folket ute på skäret måste börja tänka och göra på nya sätt beträffande det ålderdomliga jordbruket. Gusten (spelad av Sven Wollter) är mycket tveksam.
Men Carlsson viljar sig fram – och lyckas. Det är ju inte alltid sådana projekt lyckas, men relationen mellan ”är” och ”kan bli” är likväl själva urcellen i människans utveckling.