samtal

Samtal med förhinder

Utan gemensamt språk går vi miste om samtal där vi blir sedda och får syn på oss själva i varandra.

Hösten är hittills varm och vacker. Grannen har fått i sina hummertinor. Jag skulle behöva röja i trädgården, klippa bort det som vissnat och gräva upp lökar, men krafterna räcker inte till.

Igår återvände kontorsfolket till sina arbetsplatser och medierna gjorde sak av denna ”frihetsdag”. Alla andra fortsatte precis som vanligt att dela ut post, köra buss, bygga hus och bilar, städa, packa upp matvaror och ta hand om barn, gamla och sjuka.

Jag talade länge i telefon med en ny läkare. Hans svenska var inte tillräckligt bra för att samtalet skulle flyta på. Gång på gång fick vi avbryta för att be den andra upprepa. Nyanserna som går förlorade och budskapen mellan raderna som inte riktigt når fram. Att vara osäker på hur mycket den andra har förstått. Är det ens ett samtal då, i betydelsen att tala sig samman med någon?

Det är genom språket vi blir sedda

Jag tänker på det gemensamma språkets betydelse för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Det är genom språket vi blir sedda och får syn på oss själva i varandra. När man känner sig bräcklig och utlämnad är det särskilt svårt om samtalet uteblir.

Samtidigt händer det såklart att människor i vårdande yrken är usla på att samtala trots att de pratar flytande svenska. För att de brister i engagemang, empatisk förmåga eller nyfikenhet.

Samtal med förhinder på jobbet

A berättar om språkförbistring på byggarbetsplatserna där inhyrda arbetare ibland inte pratar någon svenska alls. Här leder bristen på kommunikation till produktionsfel, säkerhetsrisker och frustration. Och hur ska de kunna tala sig samman om de gemensamma arbetsvillkoren?

I morgon är det oktober, men det känns som om det var alldeles nyss vi badade och satt i varma sommarkvällar på altanen. Vad blir det av tiden som rinner ifrån oss?

Läs mer om det viktiga samtalet i Det perfekta plåstret.

3 reaktioner på ”Samtal med förhinder”

  1. januari, februari, mars, april, maj, poff, september, oktober, november, december

    (återkommer om det gemensamma språket)

  2. Leif Strandberg

    Tack för en mycket viktig text. När till och med ”meaning-making” börjar svikta vid samtal, vad händer då med ”language-making”, med språket, med ordet? Så här skrev jag en gång:

    ”Ordet kan dra med sig tankar, väcka upp tankar och bana väg för tankar. Att det är så beror på att ordet har lagrad kunskap i sig. Ord är mer än en enkel beskrivning av ett föremål. Ordet ingår i ett semantiskt nätverk med alla andra ord.
    Ordet strukturerar medvetandet. Ordet är som en gjutform, eller en byggnadsställning, som hjälper barnet att agera inom ramen för ett vidare och djupare sammanhang – inte i en öken.”

    Om den språkliga samvaron uttunnas – vad händer då?

    1. Väldigt bra formulerat! Särskilt det där med att ord är mer än en enkel beskrivning av föremål. Delar din rädsla för att den språkliga samvaron ska uttunnas.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *