Dymmelonsdag, skärtorsdag och blåkulla. Här har du ursprunget till några av påskens ord.
Påsk
Ordet påsk kommer från hebreiskans pasach som betyder gå förbi eller skona. Bakgrunden till den judiska påsken är att israeliterna var slavar i Egypten och gud straffade landet, bland annat med att döda alla förstfödda. Genom att slakta ett lamm och måla dörrposterna med blod visade israaeliterna gud vilka hus han skulle gå förbi.
På latin fick pasach heta pascha och ordet kom till Skandinavien med missionärer. På fornsvenska blev det paskar, sedan påska och slutligen påsk.
Lite kul är det att barn som växer upp idag har tagit tillbaka formen påska, men då som verb om aktiviteten att gå runt och tigga godis utklädd till påskkärring.
Dymmelonsdag
Onsdagen före påsk kallas dymmelonsdagen och i kristen tradition är det då påskfriden inleds. Namnet på dagen kommer av att man förr ersatte metallkläpparna i kyrkklockorna med träkläppar som gav en mer dämpad klang. Dymlingar var ursprungligen träplugg som användes för att foga samman virke. En bjälke som sammanfogats med dymlingar kallades dymmelbjälke.
Skärtorsdag
Skärtorsdagen är torsdagen före påsk. En dag som fått sin prägel av både folktro och kristna traditioner. Detta är dagen då häxorna åker till Blåkulla för att festa med djävulen.
Skär är ett fornsvenskt ord som betyder ren eller klar och i den katolska traditionen är skärtorsdagen just en reningsdag. När Jesus samlade sina lärljungar till den första nattvarden tvättade han deras fötter innan måltiden.
Förledet skär hittar vi också i det katolska begreppet skärseld, som alltså betyder reningseld. Skärselden drabbar de människor som räddats från helvetet men ändå har synder att sona innan de får komma till himlen.
Långfredag
Dagen innan påskafton kallas långfredagen av den enkla anledningen att det var då Jesus, enligt den kristna traditionen, korsfästes och till slut dog. Man kan tänka sig att dagen blev ganska lång för honom. Långfredagen har haft en stark ställning som helgdag i Sverige och länge rådde förbud mot olika typer av nöjen. Men sedan 1970 kan vi gå och dansa eller se en film på bio även under långfredagen.
Blåkulla
En sammansättning av orden blå och kulle. Från början i betydelsen ”det i fjärran blånande berget”. I hela norden var de blå bergen trollens hemvist. I gammal norska finns till exempel ordet blaakollen. När häxorna tog över trollens roll fick det bli till Blåkulla de åkte för att träffa djävulen.
Förr var ordet blåkulla också en omskrivning (eufemism) för helvetet, precis som häcklefjäll. När någonting gick åt blåkulla gick det alltså åt helvete.
Läs mer
Bakgrunden till några av julens ord.
Varför firar vi Halloween och Alla helgons dag?
Det är så spännande med dina nedslag i orden, idag kring påskens ord. Ord är verkligen mycket mer än svarta krumelurer på ett vitt papper eller ljud som man bara kommunicerar med.
”Medvetandet avspeglar sig i ordet, som solen i en vattendroppe.” Lev Vygotskij, 1934.
”Vår kultur sitter i bakhuvudet /…/ ord och synbilder /…/ gester, tonfall och toner, rytmer och färgskalor.” Jan Myrdal.
Den mycket språkkunniga Stina Ekblad, flyttade till Danmark och lärde sig förstås danska (ingen svensk skulle tro annat än att hennes danska är perfekt) men ändå skriver hon: ”Jag hade hemlängtan till språket” och sedan flyttade hon till Wasa Teater och spelade Märta Tikkanens Å.rhundrandets kärlekssaga
Vad händer i psyket hos de unga studenterna i Sverige som nuförtiden ska skriva alla sina avhandlingar på engelska? Sara Lidman vrider sig i sin grav.
Bra formulerat det där att kultur och språk sitter i bakhuvudet. Jag kan också undra hur det ska bli när vi av olika anledningar tappar det gemensamma språket. Märker hos mina tonåringar att de engelska uttrycken ofta ligger närmare till hands än de svenska.