varför säger vi carpe diem

Varför säger vi carpe diem?

Många minns säkert filmen Döda poeters sällskap med Robin Williams i huvudrollen. Han är läraren som med stort engagemang och kreativa undervisningsmetoder vägleder sina unga elever till den gömda skatten, det vill säga litteraturen och poesin. Carpe diem, ofta översatt till ”fånga dagen”, blir i filmen något av ett stridsrop för att leva livet fullt ut. Frasen fick med filmens hjälp ett rejält uppsving och ett tag var den ett populärt inslag i heminredningen. Carpe diem stod med snirkliga bokstäver på allt från tavlor till doftljus.

Men varför säger vi carpe diem? Varför latin?

En högst levande död poet

Upphovsmannen till frasen är den romerske poeten Horatius. Apropå Döda poeters sällskap så har han varit död väldigt länge. Sedan år 8 före vår tideräkning, om man ska vara noggrann. Ändå har det visat sig att han är i princip odödlig och hans poesi lever inte bara kvar i frasen carpe diem, utan också i uttryck som ”den gyllene medelvägen” och ”berget födde en råtta”.

Själv hade Horatius ambitionen att bli ihågkommen så länge det romerska riket stod kvar. Tänk om han vetat att hans ord skulle leva i svenska hem 2000 år efter hans död! Det skrivna ordet är en slags magi som gör att vi kan kommunicera med människor bortom de begränsningar som utgörs av tid och rum.

Plocka din dag

I den senaste utgåvan av Horatius dikter på svenska har carpe diem översatts till ”plocka din dag”:

Var förnuftig och klok, sila ditt vin, hoppas ej mer på det
som en framtid kan ge. Timmarna går. Medan vi talas vid
har vår tid redan flytt. Plocka din dag, tro ej på ännu en.

Vi hittar raderna i en dikt där Horatius ger en kvinna rådet att inte tro på spådomar om livets längd. I stället uppmanar han henne att ta vara på tiden här och nu.

För den yngre generationen har carpe diem möjligen fått konkurrens av begreppet yolo (you only live once). Men Horatius latinska fras lever än så länge vidare i språket. Kanske får han vara en odödlig död poet i tusen år till!

Bonusfakta om Horatius

Horatius fick en lantegendom av kejsarens vän Maecenas och kunde därefter ägna sig åt poesi och vin på heltid (han tyckte verkligen om vin). Maecenas är alltså ursprunget till ordet mecenat.

Mer på temat levande poesi

9 populära poeter
Nyårsklockan är ett soundtrack till våra förhoppningar

Samtida poesi

Osebol är en symfoni av röster
Betraktelser från kassan – vardagens poesi

2 reaktioner på ”Varför säger vi carpe diem?”

  1. Leif Strandberg

    Ja, vissa ord och tecken blir en del av heminredningen Kanske går därmed den ursprungliga meningen vilse bland hyllorna på Rusta och Jysk? Men för all del…

    I gamla hus hittar man ibland gamla tidningar bakom tapetlagren. De var nog tänkt som isolering och inte som one-liners. Men likafullt har jag blivit stående ganska länge och läst i de gamla bladen på väggen. ”Väggtidning” minns jag att vi en gång i tiden pratade om. Men det ordet är väl lika ute som ”bokbord”.

    1. Ja, sådana tidningar hittar vi ibland i det här huset också. Hittills mest från 50-talet, tror jag. Det är väldigt spännande att läsa hur man uttryckte sig då. Som en tidsmaskin. Det finns onekligen en del att sakna i den digitala världen, däribland brev, skivsamlingar och fotoalbum. En väggtidning satte jag och några till ihop på ett konfirmationsläger. Den hette lämpligt nog ”På tapeten”.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *