Funka
En vardaglig form av ordet fungera som ursprungligen kommer av det latinska ordet fungi (förrätta, fullgöra, förvalta).
Fungera används ibland i betydelsen att utföra ett arbete. En person kan till exempel fungera som webbansvarig på ett företag.
Men oftast betyder fungera eller funka att något, till exempel en maskin, gör vad den ska. En dator kan till exempel funka utmärkt.
Funka var också i äldre svenska ett ord för att kasta gnistor, lysa grant, prunka eller tindra. Detta ord hade sitt ursprung i det tyska ordet för gnista (funke).
Andra ord som varit veckans ord
Allvar
Allvar är ett substantiv som härstammar från det medeltida lågtyska ordet alwar, ”helt sann”. Idag använder vi ordet som motsats till skämt eller lek. Vi tar något på allvar istället för att tramsa. Vi är allvarstyngda och upplever allvarsmättade stunder.
När vi säger att vi ska prata allvar med någon menar vi oftast att vi ska förmana eller tala tillrätta. Men det skulle alltså också kunna betyda att vara uppriktig och ärlig. Hur ofta talar och skriver vi med allvar, i betydelsen helt sant?
Banta
Verbet banta uppstod efter att begravningsentreprenören William Banting på 1800-talet åtgärdade sin kraftiga övervikt med hjälp av nya matvanor. Banting skrev om sina erfarenheter i broschyren Letter on Corpulence Addressed to the Public. I Sverige kunde man läsa skriften Bantings kur mot korpulens från 1886.
Från början användes Bantings namn som verb även i engelskan. Runt förra sekelskiftet kunde engelsmännen fråga varandra: Do you bant? Numera används i engelskan begreppet be on a diet, men i svenskan lever banta kvar som ett självklart vardagsord.
Bums
Bums är från början ett tyskt ljudhärmande ord för en smäll eller ett slag. I svenskan har bums blivit en vardaglig synonym till genast eller omedelbart. Förr kunde det också betyda rakt eller direkt. Till exempel ett skott bums i hjärtat.
Envis
Ordet envis beskriver en person som är ihärdig och inte släpper taget om en uppgift eller en målsättning. Även tillstånd och företeelser kan vara envisa, som förkylningar, väder och ogräs. Olycklig är den som förföljs av envis otur.
Den andra betydelsen av envis, att vara ”ensam vis”, används inte lika ofta. Då är du en person som håller fast vid din åsikt eller ditt beslut oavsett vad andra människor säger. Kanske är det till och med så att du inte låter dig påverkas av förnuftiga argument. Du är halsstarrig, tjurskallig och egensinnig.
Envis har i vår resultatinriktade och individualistiska kultur en positiv klang. En envis person går sin egen väg och övervinner hinder. Men gamla ordspråk, som ”Envis som synden” och ”Självvis och envis är ovis”, skvallrar om att det finns en fara i att vara sig själv nog. Är det inte i samspel och ärlig diskussion med andra människor som vi blir visare på riktigt?
Frän
Frän är ett ord av oklart ursprung som länge använts för att beskriva sinnesintryck, framförallt lukt, som upplevs obehagligt skarpa. Det som luktar fränt stinker och ett fränt ljud är påträngande.
Ordet används också för att beskriva en person med obehaglig skärpa. Frän blir då synonym med sträv, amper eller arrogant. Det vanligaste exemplet hittar man i den offentliga debatten när någon utdelar frän kritik.
En glidning i betydelsen av ordet, som SAOB inte tar upp, är när det används för att i positiv mening beskriva något som häftigt eller coolt. När ordet används så här betyder en frän frisyr inte att den är obehaglig att titta på utan att den är snygg. Kanske lite edgy, som de yngre generationerna hade uttryckt det.
Grubbla
Grubbla är besläktat med det tyska ordet grübeln som ursprungligen betyder gräva. Denna betydelse användes även i Sverige så sent som på 1800-talet.
Numera är den vanligaste betydelsen av grubbla att uppgå i tankeverksamhet för att försöka komma till klarhet i en fråga. Ofta är grubblandet fruktlöst och drivet av oro.
En annan äldre betydelse är att fantisera, vara svagsint eller lindrigt sinnessjuk. Ett exempel från 1887 är meningen ”Han blef grubblande och hängde sig” ur Uppfinningarnas bok.
Hejduk
En hejduk är en person som villigt och blint lyder någon annan. Vanligen i en skum verksamhet. I filmens värld har hjältens ärkefiende ofta en eller flera hejdukar. James Bond gör gärna upp med hejduken i en uttdragen slagsmålsscen strax innan slutet.
Hejduk har sitt ursprung i det ungerska ordet haidú som betyder stråtrövare. Ordet lever kvar även i polskan, hajduk, och i ryskan, gaiduk.
Historiskt var hejdukar ungerska fribrytare i striderna med turkarna under 1500- och 1600-talen. Ordet användes också för de ungerska legosoldater som kung Sigismund tog med sig hem till Sverige från Polen. På 1700-talet kunde en hejduk även vara en betjänt klädd i ungersk dräkt.
Hygglig
Hygglig kan användas för att beskriva en person som är snäll och välvillig. Men ordet kan också beskriva en situation eller omständighet som går an eller är anständig. Vi kan till exempel ha det hyggligt på jobbet.
Tidigare kunde hygglig användas om en person som var sorglös och väl till mods, eller som verkade tilltalande och behaglig.
Hygglig kommer ur verbet hygga som inte längre används men betyder att ha omsorg om, vårda eller vara snäll mot någon. Ordet kunde också användas om att göra det hemtrevligt och bekvämt för sig. I danskan lever denna betydelse kvar i det populära begreppet hygge.
Danskarna verkar också använda hyggligt med en annan nyans än svenskarna. I den danska filmen En runda till säger huvudpersonen till sin fru att hon är hyggligt vacker. I Sverige skulle detta uppfattas som att hon är hyfsat eller ganska vacker, men han menar att hon är mycket vacker.
Hångla
Definieras i ordboken från 1932 som närgången och handgriplig kurtis (flört). En lite modernare definition är att kyssas och smekas, ibland som förspel till sex.
Hångla är från början samma ord som hangla, i betydelsen hänga fast vid något. Hangla kunde också betyda att hanka sig fram.
Härska
Ordet härska har samma ursprung som herre, det vill säga det fornhögtyska ordet för upphöjd och förnäm, ursprungligen gråhårig eller gammal.
Idag betyder härska att utöva oinskränkt makt över andra människor. En diktator härskar över sitt land och en person kan vara härsklysten. Vi använder också formen förhärskande för det som är vanligt förekommande. Det svenska språket är till exempel förhärskande i Sverige.
Förr kunde härska sig vara en synonym till harkla sig. I det fallet är ordet ljudhärmande och har alltså inte samma ursprung som härska i betydelsen utöva makt.
På 1970-talet populariserade den norska socialpsykologen och politikern Berit Ås teorin om härskartekniker för att uppmärksamma hur män i en grupp stärker sin position genom att på olika sätt underminera kvinnor.
Inspirera
Inspirera kommer från latinets inspirare som betyder andas eller inandas. Även i svenskan har ordet använts om den rent fysiska inandningen, inte minst i medicinska sammanhang.
Vanligast är inspirera ändå i bildlig betydelse. Något framkallar eller väcker en särskild känsla eller förmåga hos en person.
Att vara inspirerad är att befinna sig i ett psykiskt tillstånd av ökad intensitet i själslivet då den religiösa känslan eller konstnärsdriften framträder. Särskilt förr uppfattades inspiration som en direkt gudomlig inverkan. Det konstnärliga skapandet som en gåva från Gud.
Idag måste man inte vara religiös för att bli inspirerad. Ordet beskriver snarare ett tillstånd av kreativ kraft och glädje som uppstår plötsligt och oförutsägbart. Rutinerade författare vet bättre än att invänta inspiration innan de börjar arbeta.
Jätte
Jätten är i sagor och mytologi ett övernaturligt väsen med övermänsklig storlek. Ordet har fornsvenskt ursprung och språkforskarna tror att det från början betydde storätare.
Jätte används i överförd betydelse om storvuxna individer eller om stora företag, länder, växter och så vidare.
Jätte kan också användas som ett förstärkande förled till adjektiv. Exempelvis: Du är jättefin i håret. Den här användningen av ordet jätte har lett till den paradoxala, men vanligt förekommande, sammansättningen jätteliten.
Kalabalik
Kalabalik är något så ovanligt som ett ord som uppstått ur en konkret historisk händelse. Idag tycker vi att kalabalik är ett självklart ord för ett våldsamt tumult eller ett intensivt bråk, men ordet har sitt ursprung i ett missförstått turkiskt ord.
Under en våldsam och tumultartad strid den 1 februari 1713 intogs Karl XII:s läger utanför Bender av turkar och tatarer. Kungen själv tillfångatogs.
Bender låg i dåvarande Osmanska riket, numera Moldavien, i den autonoma regionen Transnistrien. Karl XII hade sedan slaget vid Poltava levt som gäst i Osmanska riket. Men han var en dyr gäst och när han inte fattade vinken om att det var dags att ge sig av stormade till slut 600 turkar kungens läger.
Det turkiska ordet för folksamling är ghalabaliq. Enligt SAOB har förskjutningen av ordets betydelse från folksamling till tumult förmodligen skett på grund av ett missförstånd av det turkiska ordet.
Konstig
Konstig är en avledning av det fornsvenska ordet konst som ursprungligen betydde kunskap eller vetande. Konstig beskrev alltså tidigare en person med stor förmåga och skicklighet. Ordet kunde också användas om något som utförts eller tillverkats på ett skickligt sätt. Ett konstigt ur var inte en märklig klocka utan en utmärkt klocka.
Idag använder vi konstig som synonym till besynnerlig eller underlig, nästan lite skruvad. Att vara konstig är inte längre en hedersbetygelse. Men kanske måste man vara lite konstig för att bli riktigt bra på något. Är det dags för alla skapande människor att återerövra ordet konstig?
Lögn
En lögn är ett osant påstående eller en osann uppgift. Ordet används oftast när osanningen sprids medvetet och med ohederlig avsikt.
Lögn kan också användas i uttryck som innebär att något är omöjligt. Till exempel: Det var lögn att få ut spiken. Om man vill förtydliga sin frustration kan man säga: Det var lögn i helvete att få ut spiken.
Lögn finns i en lång rad sammansatta ord som lögnhals, lögnpropaganda eller lögntratt. En lögnfabrik är en tidning som sprider osanna uppgifter.
När artikeln om ordet lögn i SAOB skrevs 1942 anmärkte författaren att ordet bör undvikas i vårdat tal och ersättas med mildare varianter som till exempel osanning. Idag används lögn ofta i det offentliga samtalet, inte minst om de osanningar som politiker och andra makthavare levererar.
I Bibeln är djävulen lögnens fader, men lögnaktighet är inte en av de sju dödssynderna. Lite förvånande med tanke på det förakt vi kan känna för människor som ljuger. De flesta föräldrar blir illa berörda när deras barn ljuger, inte bara för att de känner sig lurade utan för att de vet att en lögnhals riskerar den tillit som krävs för gemenskap och goda relationer.
Mullig
Mullig är ett vardagligt ord för en person, ett djur eller en kroppsdel som är mjuk och fyllig. I vissa svenska och norska dialekter har substantivet mulla använts om en fyllig kvinna.
Idag används mullig mest som en snällare synonym när vi talar om en knubbig eller tjock kropp. Men förr kunde även föremål vara mulliga. Som moln eller bakverk.
Och som om svenska språket inte har haft tillräckligt många ord för att vara alkoholpåverkad visar det sig att mullig ända in på 1900-talet även kunde användas för att beskriva en lätt berusad person.
Omsorg
Omsorg kommer ur fornsvenskans umsorgh och är ofta synonymt med omvårdnad. Våra barn är till exempel föremål för vår omsorg.
Att utföra något med omsorg innebär att vi bemödar oss om att göra det noggrant och väl.
Bland de uttryck med ordet omsorg vi inte längre använder finns taga uti omsorg, det vill säga överväga eller ompröva, och fatta den omsorg att, det vill säga med oro börja misstänka något.
Ordet omsorg antyder att det vi engagerar oss i och älskar också är det som kan ge oss sorger och bekymmer. Denna koppling finns även i uttrycket att sörja för något.
Pina
Pina är ett gammalt ord för plåga (jämför med det engelska ordet pain). En människa kan uppleva både fysisk och psykisk pina, allt från intensivt obehag till förtryck och tortyr.
Ordet lever och frodas i en del fasta uttryck. Om du för död och pina vill undvika att träffa ditt ex betyder det att du undviker personen till varje pris. Kanske gjorde du pinan kort med honom eller henne när du bröt upp för att inte dra ut på separationen.
Den som vill vara fin får lida pin är ett uttryck som kan användas om många av de aktiviteter vi ägnar oss åt för att leva upp till skönhetsidealen. Inte minst hårborttagning.
Ett uttryck som inte används längre är att något är pinan värt, det vill säga att något är värt besväret. No pain no gain, kanske?
Att hamna i en pinsam situation handlar idag oftast om känslan skam, inte om att vi upplever fysisk plåga. Men eftersom vi är sociala djur kan skammen utan tvekan upplevas som tortyr. Pinigt sa vi i Skåne när jag växte upp, nästan identiskt med den danska och norska varianten pinlig.
Rälig
Rälig är ett adjektiv med synonymer som hemsk, gräslig och otäck, bildat av verbet rädas. Idag betraktas ordet som dialektalt och används mest i södra Sverige, men eftersom det härstammar från fornsvenskan tror forskarna att det tidigare använts i hela landet.
Av någon anledning kan man hitta ordet rälig på några ställen i stockholmaren August Strindbergs texter. Bland annat i den korta berättelsen Stora grusharpan, om ett piano som tappas över bord när det ska bäras i land från en båt. Texten finns i samlingen Sagor.
Rödlätt
Adjektivet rödlätt används ofta för att beskriva en person vars hårfärg drar åt det röda hållet. Men lätt har i den här sammansättningen ingen koppling till det vanliga ordet lätt (med betydelsen enkel eller med låg vikt).
Lätt i ordet rödlätt kommer från det fornsvenska ordet leter, med betydelsen färgad eller med ett visst utseende. Det fornsvenska substantivet liter (färg, utseende) lever kvar i ordet anlete (synonym till ansikte).
Det är ingen vild gissning att innebörden av ordet rödlätt har förändrats på grund av hur vi har tolkat betydelsen av orddelen lätt. Rödhårig blev ”lite lätt rödfärgad”.
Skrupel
Ordet skrupel har sitt ursprung i latinets scrupulus, liten sten; bekymmer. Underförstått att den lilla stenen har hamnat i skon och skaver, som ett dåligt samvete.
Att drabbas av skrupler är att ha samvetsbetänkligheter och vara osäker på om något är rätt och riktigt. Ordet används idag oftast om människor som agerar till synes utan samvete och alltså är skrupelfria eller skrupellösa.
Medan det i politik och näringsliv finns gott om människor utan skrupler, talar vi mer sällan om personer som är skrupelsjuka och alltså lider av ett överdrivet dåligt samvete. Kanske för att det är, som Bodil Malmsten skrev, fel människor som skäms, för fel skuld.
Historiskt har skrupel även använts som måttenhet, både för vikt och längd, och som synonym till minut.
Sky
Jag tycker att det är spännande med ord som har flera, helt olika, betydelser. Ordet sky kan vara ett vackert substantiv för tunna lätta moln på himlen. Besläktat med andra ord som för tankarna till att täcka över, som skjul, skugga och skum.
En annan variant av sky är substantivet för den vätska som uppstår när man tillagar kött eller fisk. Ordet är släkt med engelskans juice som i sin tur kommer ur latinets jus (sås, soppa).
Verbet sky betyder att vi ryggar undan inför något. Vi undviker något på grund av motvilja eller rädsla. Vi kan till och med sky något som pesten, och bränt barn skyr elden. Den som inte skyr några medel för att nå sina mål kan vara farlig. Verbet sky är släkt med adjektivet skygg.
Slump
Ordet slump används vanligtvis för att beskriva en händelse eller omständighet som inte kan förklaras av kända orsakssamband eller medveten avsikt. Denna slump kan sedan vara lycklig eller olycklig beroende på hur den drabbar oss.
Slumpvandring måste vara en av den svenska litteraturens vackraste romantitlar. Det är också en träffande beskrivning på Majgull Axelssons berättelse om tre kvinnoliv i tre olika tider.
Hur lyriskt begreppet slumpvandring än kan framstå så är det faktiskt ett begrepp lånat från fysiken. Här används det för att beskriva slumpmässig rörelse hos mycket små partiklar som svävar i vätska eller gas. Är det inte underbart när naturvetenskap blir poesi?
Ordet slump kan också användas för att beskriva den sista resten av något. Kanske har någon stått med en nästan tom kaffekanna i handen och erbjudit dig slumpen.
I min mammas bok- och pappershandel fanns en slumplåda där hon reade ut de sista exemplaren av anteckningsblock, pennor, gratulationskort och så vidare. Jag trodde länge att lådan fick sitt namn av att slumpen avgjorde vad kunden skulle hitta i den. Men i detta sammanhang har alltså ordet slump en annan betydelse.
Smäck
Smäck kommer från det fornsvenska ordet smäkker, som var en liten bro eller spång.
Sedan dess har smäck använts om de mest skilda ting. Det kan vara en dubbelhaka, ett klatschande ljud, en örfil, föremål som framställts utan noggrannhet eller tanke på kvalitet. Det kan också vara en skärmmössa eller bröstlappen på ett förkläde.
Skärmmössan är den betydelse som har gett upphov till uttrycket att något sitter som en smäck.
Adjektivet smäcker betyder smal och fint formad. En båt kan ha smäckra linjer och en människokropp kan vara smäckert byggd.
Storm
Ordet storm används såklart om väderfenomen med häftig blåst. Men ordet används också i många fasta uttryck som stormsteg, rida ut stormen, gå till storms, stormig relation, stormande applåder och storm i ett vattenglas.
Storm kan även användas bildligt för häftiga känslor, som i passionens storm. Ett uttryck som tyvärr har dött ut är stormhuvud, som förr användes för att beskriva en hetlevrad person.
Storm fungerar också utmärkt som förstärkningsord. Idag använder vi det i uttryck som stormförälskad, stormrik, stormförtjust och stormkoka. Ordet stormlugn är inte så vanligt, men intressant för att det är motsägelsefullt på samma sätt som det idag flitigt använda jätteliten.
Svenska akademiens ordbok ger fler härliga exempel på hur storm kan användas som förstärkning: Vem vill inte stormläsa, stormskratta, stormsova, stormfesta, stormflirta och stormnjuta? Livet verkar helt enkelt bli lite roligare när man tar det med storm.
Strunt
Strunt är släkt med det latinska ordet struntus som betyder exkrementer, det vill säga bajs. Även i svenskan har ordet använts som synonym till just avföring. Numera används strunt mest som synonym till skräp, om saker och företeelser som är värdelösa.
Något som inte är värt vårt engagemang kallas för struntsak. Den som ägnar sig åt struntprat behöver man inte lyssna på eftersom det bara är nonsens eller dravel. När vi struntar i något är det för att vi inte tycker att det är värt att bry sig om.
Strunt kan användas i en mängd olika sammansatta ord på livets alla områden. Kanske har du en struntlön för att samhället betraktar ditt arbete som ett struntjobb. Kanske lägger du ifrån dig en struntbok eller stänger av struntmusiken. Om du har tur kommer du över en snygg tröja för en struntsumma.
Min personliga favorit är struntfin, som kan användas om personer och miljöer som är tillgjort fina. Fisförnäm skulle man kanske också kunna säga.
Sträv
Sträv kommer ur det gamla tyska ordet stref, synonymt med styv, spänd, stram, ståndaktig.
Idag används ordet främst för att beskriva en yta som är skrovlig, ojämn eller knottrig, alltså i motsats till slät. Men sträv kan också användas om smakförnimmelser och används inte minst av vinkännaren. Ordet har även använts om osköna ljud och röster.
Sträv används i bildlig mening om en person som inte lindar in sina åsikter eller anstränger sig för att vara till lags. Han eller hon är kärv, bister, sträng eller hård.
Om vi kallar någon strävsam blir omdömet plötsligt mycket mer positivt. Vi ser framför oss en person som arbetar på utan att beklaga sig, något som av kulturella skäl står högt i kurs. Men kanske också för att vi vet att strävsamhet var nödvändigt för att bygga landet i ett strävt klimat.
Susa
Verb som betyder att ge ifrån sig ett tonlöst ljud. Vinden susar träden och bilar susar förbi på vägen. Även vatten kan susa, inte minst i element.
I fornsvenskan fanns ordet susan som var av ljudhärmande ursprung.
Susa är vanligt i det som Svenska Akademien kallar för vitter stil, hos poeter och skönlitterära författare. ”Nere vid strandställena susade den höga bladvassen ännu sommar”, skriver Harry Martinsson i Vägen till Klockrike.
Tidigare har susa också använts som synonym till att viska. Att susa någon i örat. Idag kan vi ha susningar i öronen men då tänker vi oftast på tinnitus.
En annan utdöd betydelse av susa är att åstadkomma larm och buller, särskilt i samband med intag av alkohol. En onykter person kunde vara susande. Betydelsen lever dock kvar i uttrycket sus och dus.
Susa används också i betydelsen förflytta sig snabbt. När vi säger att någon susar iväg handlar det inte om ljudet som uppstår utan om att personen försvinner fort.
Uttrycket att inte ha en susning har däremot varken med ljud eller hastighet att göra. Det innebär helt enkelt att man inte vet.
Träta
Träta, som har fornsvenska rötter och betyder ungefär gräl eller gräla, kan vara både substantiv och verb. En träta definieras som en irriterad men ganska sansad ordväxling. Att träta är att smågräla eller kivas.
Träta finns i det underbara ordspråket ”när två träta, får den tredje rätt” och i begreppet trätobroder. Trätobröder är personer som grälar med varandra på ett vänskapligt vis.
Tröst
Tröst är ett gammalt svenskt ord som betyder lindring av sorg, bekymmer eller oro. Det kan också betyda tillförsikt eller tillit, som i det religiöst klingande förtröstan.
Människor finner tröst på olika ställen. I litteraturen, hos en vän, i naturen, i alkohol eller mat, på sociala medier. Tankar och ord kan vara trösterika. Förr kunde man säga tröstefattig om den som hade svårt att ge eller ta emot tröst. Särskilt små barn kan gråta tröstlöst.
Trösten kan vara klen när den inte rår på det som är svårt. Artisten Dan Viktor har skrivit låten En klen tröst i ett fattigt hem, och där är det mannens stora kuk som inte kan kompensera bristen på pengar.
Unna
Unna är ett fornsvenskt ord, fram till 1800-talet synonymt med älska, tycka om eller uppskatta. Ordet har också använts som synonym till att skänka och tillåta. När Gud i äldre texter unnar någon att vara frisk betyder det att han ger personen god hälsa.
Idag används unna när vi helhjärtat och utan avundsjuka tycker att en person förtjänar något gott. Vi unnar någon en ledig dag, en resa, en framgång och så vidare. Vi kan också unna oss själva en god middag, en ny jacka eller en kväll i läsfåtöljen.
Unna är besläktat med ordet ynnest som låter vackert men vid närmare granskning ofta handlar om att en person i upphöjd position tillåter eller ger en underställd något. Det kan handla om uppskattning, erkänsla, anseende eller popularitet.
Ynnest antyder alltså en beroendeställning och lojalitet snarare än solidaritet. Välgörenhet kan vara en ynnest, en handling uppifrån och ner. Till skillnad från solidariteten som erbjuds mellan jämlikar.
Kolla gärna in listan över ord som är svåra att stava. Hur många kan du?