Ja, sådana tidningar hittar vi ibland i det här huset också. Hittills mest från 50-talet, tror jag. Det är väldigt spännande att läsa hur man uttryckte sig då. Som en tidsmaskin. Det finns onekligen en del att sakna i den digitala världen, däribland brev, skivsamlingar och fotoalbum. En väggtidning satte jag och några till ihop på ett konfirmationsläger. Den hette lämpligt nog ”På tapeten”.

I gamla hus hittar man ibland gamla tidningar bakom tapetlagren. De var nog tänkt som isolering och inte som one-liners. Men likafullt har jag blivit stående ganska länge och läst i de gamla bladen på väggen. ”Väggtidning” minns jag att vi en gång i tiden pratade om. Men det ordet är väl lika ute som ”bokbord”.