Jag slipper ut ur fängelset en stund och känner skamfylld glädje. Monstret sover mycket lätt.
Jag kom iväg till psykologen efter pepp på morgonen av BJ. Cyklade från båten in till stan. Kändes helt overkligt att vara där. Klarade besöket ganska ångestfritt och det var kul att äntligen få se henne efter alla timmar i telefon.
Vi pratade om hur jag automatiskt alltid placerar mig själv i underläge i mötet med andra människor. Vad det betyder för förmågan att verkligen se den andre. Dålig självkänsla gör en människa delvis blind. Du kan både missa behov hos dem som står dig nära, och gå på nitar när du inte ser nya bekantskaper för vad de är.
Det var mycket folk på båten hem så jag satte mig ute. Blåsigt och kallt, men det går. Kände skamfylld glädje över att ha sluppit ut ur fängelset en stund. Att jag fick packa min handväska och ta på mig ett par snygga skor. Anklagelsen om egoism ligger hela tiden på lur. Monstret sover mycket lätt.
Dålig dialog
A kom hem tidigt från jobbet. De har hittat asbest och bygget är stoppat. Allt måste saneras. Sjukt att detta fortfarande händer 2020. Sånt får man väl för fan kolla innan man släpper in ett arbetslag någonstans. Ska man verkligen behöva bråka för att slippa jobba med skiten? Enligt artikel i tidningen Arbetarskydd 1100 dödsfall per år i Sverige på grund av asbest. 233.000 människoliv över hela världen.
Lagade marockansk gryta med couscous till middag. Hängde tvätt. Sedan kollade vi på Gåsmamman. Har missat några säsonger. Jag har ofta svårt för svenska serier, det är som att våra manusförfattare har kroniskt svårt för att skriva dialog. Och så denna töntiga amerikanisering när svenska poliser ska gripa folk genom att säga: ”Du är anhållen för…” Men det får duga som avkoppling.