All snö har regnat bort nu. Hundra nyanser av grått. Gick en mycket kort sväng i mitt regnställ i morse. Sedan tvätt, städning och dusch.
Twitter har stängt av Trumps konto. Jag blir lite beklämd när jag ser hur människor välkomnar beslutet. Behöver vi inte fundera ett varv till? Det skrämmer skiten ur mig att ett fåtal mediegiganter har en sådan makt över det offentliga samtalet. Jag är inte Trump-anhängare, men yttrandefriheten blir ju noll och ingenting om den bara gäller människor vi håller med. Jag tror inte heller att de stora motsättningarna i USA har sitt ursprung i Trumps uppvigling och lögner på Twitter. De går betydligt djupare än så. Och vem blir nästa person att stängas av från sin plattform?
Efter städningen tappade jag orken. Maratontittade på Netflix nya serie Familjen Bridgerton, baserad på romanerna av Julia Quinn. Engelsk överklassmiljö, 1800-tal, och romantiska förvecklingar likt dem hos Jane Austen. Med skillnaden att societeten befolkas av både svarta och vita. Till och med drottningen är svart. En, möjligen oavsiktlig, lektion i skillnaden mellan förtryck på grund av etnicitet, och exploatering baserad på klass. Det går att föreställa sig ett klassamhälle som har utplånat rasismen, men inte ett klassamhälle utan exploatering av människors arbete.
Somnade utan att ens ha öppnat en bok. Längtar efter nya krafter.
”The medium is the message”, sa Mac Luhan redan på 60-talet. Riktigt vad hand menade anade jag bara, då, på den tiden. Men idag när The Media till och med kan stoppa en folkvald president att yttra sig på Twitter blev det klarare vad som menades. Marx sa ju så här: ”Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna.”
Därför var det helt underbart att läsa vad Siw Persson i Osebol hade att säga om livet (det riktiga livet). Tack för din guidning in till Osebol.
Sanningen om de härskande tankarna gäller än. Trots att vi lever i någon slags illusion om att ordet är fritt. Jag är nästan helt säker på att du kommer att tycka mycket om Osebol.