Ordet slump används vanligtvis för att beskriva en händelse eller omständighet som inte kan förklaras av kända orsakssamband eller medveten avsikt. Denna slump kan sedan vara lycklig eller olycklig beroende på hur den drabbar oss.
Slumpvandring av Majgull Axelsson kan vara en av den svenska litteraturens vackraste romantitlar. Men hur lyriskt ordet än kan låta så är det ett begrepp lånat från fysiken. Här används det för att beskriva slumpmässig rörelse hos mycket små partiklar som svävar i vätska eller gas.
Den sista resten
Ordet slump kan också användas för att beskriva den sista resten av något. Kanske har någon stått med en nästan tom kaffekanna i handen och erbjudit dig slumpen.
I min mammas bok- och pappershandel fanns en slumplåda där hon reade ut de sista exemplaren av anteckningsblock, pennor, gratulationskort och så vidare. Jag trodde länge att lådan fick sitt namn av att slumpen avgjorde vad kunden skulle hitta i den. Men i detta sammanhang har alltså ordet slump en annan betydelse.
I min norrländska dialekt sa vi inte slumpen om det som blev över. Vi sa nog hellre slatten, stumpen, stuven. Eller om det var ”rat” kunde vi säga att det var ”bra-att-ha-på stugan-grejer”.
Ja, det verkar finnas många synonymer till det som blir över 🙂 Stuv har jag förut bara hört om tygrester.